Vraken vid Vaxholm identifierade

12 maj 2021 09:05

Insida Apollos skrov. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks /SMTM.

Nu vet marinarkeologerna vid Vrak – Museum of Wrecks vilka vraken är som hittades vid Vaxholm hösten 2019. Skeppen i fråga är Apollo och Maria, båda byggda 1648 och medvetet sänkta 1677 vid Vaxholm.

Träprover, mätningar av däcksbalkar och spant samt grundlig arkivforskning har lett fram till svaret på vilka skeppen är. Nu är marinarkeologerna säkra på att det rör sig om örlogsfartygen Apollo och Maria, som bland annat fraktade trupper till Polen i samband med Karl X:s invasion, båda fartygen deltog i slaget vid Mön 1657 och var även med i slaget i Öresund 1658.

Mysterium med Vasakänsla

– Arbetet med att identifiera skeppen har varit ett riktigt mysterium att lösa och det är många bitar som måste falla på plats. Det rör sig om stora skepp med kraftiga dimensioner. Vi tog ett antal träprover för att kunna göra en åldersdatering och resultaten visade att eken som skeppen är byggda av hade avverkats under vintern 1646/47. Det betyder att skeppen bör ha byggts ett eller två år senare, berättar Jim Hansson, marinarkeolog och projektledare för dykningarna i Vaxholm. Han fortsätter:

– När vi dök på skeppen fick vi Vasakänsla, timren var enorma, så ett möjligt spår var att det var några av Vasas systerskepp som vi vet sänktes utanför Vaxholm. Men dateringen stämde inte. Vasas systrar Äpplet, Kronan och Scepter byggdes strax efter Vasas förlisning 1628. Vi funderade på om proverna vi tagit eventuellt kunde komma från delar av skeppen som reparerats, i så fall på 1640-talet.

Marinarkeologerna genomförde nya dykningar och tog fler prover för analys, som entydigt visade att båda fartygen måste ha byggts av ek huggen under vintern 1646/47. Eken från ena skeppet kom från norra Tyskland och det andra från östra Sverige.

Intensivt arbete med att identifiera skeppen

Nu började ett arbete med att göra skisser som digitaliserades för att rekonstruera skeppen. Genom att mäta däcksbalkar och spant och para ihop den informationen med detaljer i skroven kunde marinarkeologerna få fram en bra bild av fartygens storlek och form.

– Vi kunde konstatera att det ena skeppet varit 8,7 meter på bredaste stället. Genom att vi hade både bredden och formen på skeppet, kunde vi uppskatta längden till cirka 35 meter. Det stämde också bra med de längd- och breddförhållanden som var vanliga på 1600-talet, berättar Jim.

Genom arkivforskning hittade marinarkeologerna två skepp som byggts 1648: Apollo som byggdes i Wismar i Tyskland och Maria som byggdes på Skeppsholmen i Stockholm. Deras mått enligt arkiven stämde överens med vad marinarkeologerna hade kommit fram till. Enligt källorna skulle dessutom båda skeppen avsiktligt ha sänkts vid Vaxholm år 1677.

– Till slut hade vi alla pusselbitar vi behövde för att kunna säga vilka skepp det rörde sig om. Skeppens mått och form stämde överens med måtten enligt källorna, träprovernas ursprung där vi hade konstaterat norra Tyskland för det mindre skeppet Apollo och så östra Sverige för det större Maria, stämde också, berättar Jim.

Medelstort skepp med tungt artelleri

– Dessutom vet vi att de riktigt stora skeppen av Vasas typ främst var kung Gustav II Adolfs idé och den idén dog med honom 1632. Efter hans död byggdes istället örlogsfartyg av medelstorlek, eftersom de kunde användas till många olika saker och var mer sjödugliga än de stora otympliga skeppen, berättar biträdande projektledare Patrik Höglund och fortsätter:

– Den här typen av medelstora skepp försågs med tungt artilleri. Skeppen var inte särskilt stora, men mycket kraftigt byggda för att tåla artilleriets tyngd. Fartygens eldkraft ökade i förhållande till storleken, vilket Apollo och Maria är bra exempel på.

– Det är intressant att få berätta om de här skeppen. Den typ av skepp som Apollo och Maria representerar har aldrig tidigare dokumenterats arkeologiskt och de har massor av kunskap att förmedla, avslutar Jim Hansson.

Fortsatta undersökningar

Enligt arkiven ska det finnas fler vrak vid Vaxholm, bland annat Vasas systerfartyg och erövrade danska skepp, varför Vraks marinarkeologer kommer att fortsätta undersökningarna i området.

De fortsatta undersökningarna i Vaxholm ingår i forskningsprogrammet ”Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850" som genomförs i samarbete mellan CEMAS vid Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer samt Museiverket i Finland. Forskningsprogrammet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (RJ).

Till toppen